Direktlänk till inlägg 15 november 2010

Blockering av Weltschmerz och energiläckage sökes

Av wanjasvarjehanda - 15 november 2010 19:27

Hur gör du för att inte ta åt dig alltför mycket av saker som händer runt dig?

Jag har stora problem med just detta. Det kan handla om ett hemskt inslag på nyheterna, någon som skriver ett deprimerat inlägg på Facebook, en bekants bekant som hamnat i blåsväder - ja, nästan vad som helst, faktiskt. Så fort någon i min närhet eller i dess periferi andas det allra minsta om någon form av problem måste jag lägga mig i. Inte för att jag alltid kan göra något, utan för att jag helt enkelt inte kan låta bli att försöka se saken ur en annan vinkel och hitta lösningar. Ofta har jag absolut ingenting nytt att komma med, det enda det leder till är att jag får en klump i bröstet. Den berömda ångestklumpen.


Jag ser det inte som något negativt om det finns en liten chans att faktiskt hjälpa någon att komma på nya tankar eller lösningar, men när det handlar om människor jag överhuvudtaget inte känner så leder det absolut ingenstans.


Som idag. Jag fick veta att en människa jag enbart haft mailkontakt med efter en Traderaaffär avlidit i cancer. Det var inte helt nyligen det hände heller. Genast kommer ångestklumpen och jag undrar om hennes make fått det stöd han behöver och om han har människor i sin närhet som hjälper honom att bearbeta sorgen.

Vad leder dessa tankar till, annat än att det lilla uns av energi jag har kvar efter att ha gått in i väggen totalt går om intet? Den avlidna blir inte återuppväckt. Hennes man känner inte mindre sorg för att jag känner smärta.


Jag behöver lära mig att inte kasta mig in i precis allt och allas mående och problematik. Det finns proffs som tar hand om sådant och jag måste inse att jag ibland är maktlös. Det går liksom inte att bära alla varelsers smärta och samtidigt ha kraft och energi att gå framåt.

Just därför ser jag sällan på nyheterna. Maktlösheten inför allt fruktansvärt som vi människor gör mot varandra blir för mycket.


Hur gör du för att inte låta din energi gå åt till saker du inte rår över?

Kom gärna med tips, jag lyssnar...

 
ANNONS
 
Ingen bild

Catherine

17 november 2010 13:45

Jaa du, delar av det du beskriver kan jag känna igen, mer än väl.
En sak dyker upp i mitt huvud direkt jag läser. Mycket gråt som aldrig blivit gråten. Gråt som vill ut. Usch, nu låter jag som värsta förståsigpåaren men det är endast utifrån min egen erfarenhet som jag nu skriver, något annat vet jag inte. När jag gick min första gestaltterapi så grät jag hejdlöst hela första halvåret. Jaa, halvåret. Det spelade liksom ingen roll vad de andra berättade om för sorgligt från sitt bagage, jag grät och grät och grät. Nu har jag avverkat fyra terminer (dock inte sammanhållande) gruppgestaltterapi. Sista två gångerna så var jag lite konfunderad. Jag grät ytterst sällan. Trots att det kom upp väldigt sorgliga saker (för andra). Inga tårar. Däremot blev jag såklart väldigt berörd. Jag tog upp det med terapeuten och sa att jag nästan kände dåligt samvete för att det verkade som jag inte reagerade.
”Inte då sa hon. Det är ju resultatet av din egen terapi, all den gråt du haft inom dig som du inte velat släppa ut. Den är ute nu. Nu är det nya sorger - ny gråt. Men skillnaden är att du kan skilja på empati/medkänsla och din egen sorg. Då förstod jag helt plötsligt vad det handlade om. Fortfarande har jag säkerligen saker som jag måste ta itu med men för tillfället gör jag en paus i terapiandet, ärligt talat så är det av ekonomiska skäl, annars skulle jag aldrig ha tvekat och fortsatt.
Och vad vill jag då säga med allt det här. Jopp, om du får möjlighet, tjata på fk eller kanske någon försäkring, vad vet jag, att du får anmäla dig till en termins gestaltterapi i grupp. Grupp för att jag tror att det kan ge så väldigt mycket mer än individuell terapi. Den individuella tror jag, är bäst för dem som på inga som helst sätt kan yttra sig i en grupp eller vågar lätta på något lock. Det jag inte själv kommer på det drar andra igång, helt fantastiskt. Dessutom, en väldigt viktig sak. Din kropp kommer ALDRIG att ge ifrån sig något som du inte är beredd att släppa fram. Lita på det.

wanjasvarjehanda

17 november 2010 17:51

Tack, Catherine, för ditt fina svar!
Jag är medveten om att det finns mycket som behöver komma ut, tyvärr är jag som så många andra väldigt dålig på att prioritera måendet när räkningarna ska pusslas ihop och därför har det inte blivit av att jag gett mig in i någon form av terapi.
Jag var dock på en så kallad vuxna-barn-vecka för några år sedan, d.v.s en veckas gruppterapi för människor som vuxit upp i dysfunktionella familjer. Det var oerhört givande och jag grät ordentligt för första gången på många år. Väl tillbaka till vardagen fick dessa känslor snabbt packas undan igen och det har liksom inte funnits varken ekonomiskt utrymme eller ork att ta tag i det igen. Det är märkligt, man vet precis varför man mår som man gör men sedan glömmer man att använda verktygen. Det finns ju alltid något viktigare att göra...
Just nu skulle jag bara behöva något för att snabbt laga punkteringen och orka med sådant som måste fixas omgående, den riktiga reparationen får liksom vänta tills "en annan dag" ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av wanjasvarjehanda - 2 juli 2015 08:49

Detta inlägg handlar inte det minsta om några fina möbler, felattribueringar eller knasiga auktionshus, däremot om vilseledande marknadsföring.Idag är jag riktigt arg och besviken.Jag har aldrig haft glasögon men har känt att jag borde skaffa det då ...

Av wanjasvarjehanda - 26 maj 2015 04:02

Detta är en text om saker som jag önskar att alla retro- och antikintresserade funderade på en liten stund, jag skulle uppskatta om du ville ta dig tid att läsa. När vi startade vår verksamhet och öppnade retrobutik i början på 2007 blev jag snabbt...

Av wanjasvarjehanda - 18 mars 2015 15:09

Servisen Lorry från Reijmyre känner många igen, åtminstone vinglasen och starkvinglasen. Det har spekulerats mycket om vem som ritade Lorry: Många hävdar att serien är av Jonny Mattsson, som dock inte kom till bruket förrän 1956 medan Lorry finns m...

Av wanjasvarjehanda - 23 september 2014 22:57

Detta inlägg handlar om en klädhängare som allt oftare påstås vara designad av Osvaldo Borsani, Tecno 1961. This blog post about the coat hanger often sold as "Sputnik" by Osvaldo Borsani 1961 is also available in English.   Ibland tar det tid ...

Av wanjasvarjehanda - 23 september 2014 22:14

This blog post is about a revolving coat hook/hanger often sold as Sputnik designed by Osvaldo Borsani and manufactured by Tecno. Usually my blog posts are in Swedish but in this case I chose to write it in English too as I think the information is r...

Presentation


Här snackar vi möbler & annat från 50-talet, 60-talet & 70-talet. Har du en pryl du vill veta mer om? Maila så sätter vi igång sökandet :)

Fråga mig

10 besvarade frågor

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Sök i bloggen

Sevärt, lusläst & lustigt

Barnebys Blogglista

Not Swedish?

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Wanjas Varjehanda med Blogkeen
Följ Wanjas Varjehanda med Bloglovin'

Gästa boken!


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se